HarryI somras spelades filmen ”Tre knivar från Wei” in på Ifö Center i Bromölla. Historien bygger på en pjäs av Harry Martinson.
Pjäsen
Harry Martinson skrev på ”Tre knivar från Wei” under 17 år med början 1947, bara två år efter andra världskriget. Man anar tankar kring koncentrationsläger, rasism och frågan: Hur lever jag under skuggan av en snar död? Handlingen i pjäsen är förlagd till Kina under 600-talet men skulle lika gärna kunna handla om andra auktoritära regimer på framväxt idag vilket vi snuddar vid i operan. Kejsarinnan Wu förvisar kvinnor av konkurrentklanen Tang till fängelseliknande ”hov”, långt från huvudstaden nära de Tartarhordar som hotar invadera landet. Kvinnorna tvingas bära knivar som hårprydnader med vilka man ska ta sitt liv om fienden anfaller. För säkerhets skull har kejsarinnan försett lägret med tempelslaven Lai som har till uppgift att döda de som inte förmår att ta sitt eget liv. Martinson skrev om det totalitära samhället, som han kallar Lydnaden. Här lär man sig lugn, poesi och att vårda sin kropp. Tangdamerna skickas på korrektionsläger för att lära sig om det mönster Lydnaden kräver. Här finns en lärarinna, som samtidigt utför ett subtilt motstånd inom sin hierarkiska ställning.
Korta avsnitt på ca 3 – 5 minuter fogas samman i ett system som utvecklas efter en plan som uppstått på grund av arbetssättet mellan olika konstformer. Vissa avsnitt är parallella. Musik och bild är ibland kontrapunktiska varianter som utvecklas likt ett rotsystem. Tack vare avsnittens olika kombinationer ges publiken ständigt nya aspekter av det rika materialet.
Rotsystem
Musiken
Musiken är nykomponerad i den västerländska konstmusikaliska traditionen med erfarenhet av de senaste decenniernas estetiska landvinningar (modernism, processform, spektralanalys, minimalism, algoritmiska kompositionstekniker) som utgångspunkt med relation till numera klassiska postmoderna tekniker och arbete med samtida tekniker. Musikens anda är dock närmare en musikalisk barnatro som möjliggör ett naturligt kammarmusikaliskt musicerande och en mer melodisk sångstil utan att falla tillbaka på klichéer. Sångstämmorna förväntar sig operasångare i teknik och uttrycksförmåga.
Librettot
Librettot bygger på pjäsen “Tre knivar från Wei” samt dikter av Harry Martinson och Karin Boye. Martinson var tidigt intresserad av kinesisk filosofi och den taoistiska mystiken. Han hade också speciella tankar om dramatik som öppnar för möjligheten att lägga till våra egna tankar om en tolkning i linje med en “föreställning” som förgrenas. Operan är förankrad i Martinsons hembygd av idag och pekar samtidigt på hans liv som fattigbarn, sjöman, anarkist och utskälld nobelpristagare men också om naturälskaren med livsfunderingar. Tre linjer är närvarande; pjäsen, Harrys liv och hans sista tid på sjukhuset.
De kröp i fårorna på Nårda gård. Hösten var vacker och människorna förstod inte att man behövde lite ömhet, en smekning över pannan.
Ur Nässlorna blomma av Harry Martinson
Vi har valt metaforen rotsystem trots att det mer påminner om en vandring i ett flerdimensionellt landskap. Idén om rotsystem är grunden för projektet. Det för även tankarna till Deleuzes rhizombegrepp men har egentligen växt fram ur studier i tajichuan med feltolkningar av Daodejing, I Ching och Yin-Yang. Rotsystemet är en form som ständigt förändras, från de första skisserna till de färdiga presentationerna. Varje föreställning är en ny resa genom detta landskap.
Först bearbetas pjäsen och libretto skrivs. Musiken komponeras och spelas in. Operan repeteras, filmas och dokumenteras successivt på video. Avsnitten fogas samman för att kunna användas interaktivt av det program som tar emot information från åskådarna genom olika sensorer vars algoritmer skapar intressanta vandringar i rotsystemet. Kopplingar och noder mellan avsnitten blir som korsvägar i ett mångdimensionellt landskap. Arbetssättet följer rotsystemets idé. Vi börjar med en scen (2 – 7 minuter) och lägger sedan till två nya scener. Första produktionens tre scener produceras sedan digitalt. Andra omgången spelas ett 30-tal scener in med sångare på plats. Tredje omgången spelas hela materialet in på video.
Avsnitten växer successivt fram och samtliga detaljer som dramaturgi, regi, komposition, kostym, musikalisk tolkning kommer att påverka varandra på ett sätt som normalt inte förekommer i en operaproduktion. Genom att stanna upp vid varje litet steg i processen med möjlighet att ta ut nya riktningar bildas nya noder för den valda vägen. Eftersom konstarterna tillåter olika grad av upprepning, med musiken som mer tillåtande än dramaturgin och berättandet påverkar det tillvägagångssättet och mängden noder. Med vårt rotsystem som bas växer en karta fram som även går att ta sig igenom interaktivt för publiken. Genom att dokumentera och utveckla de små förändringarna som sker inom samtliga praktiker kommer helheten att skapa nya arbetsformer och utveckla operan som konstart.
“Tre knivar från Wei” kommer att visas i Martinsons barndomstrakter med spelplatser som Sveriges minsta bibliotek (en telefonkiosk i Bromölla), på webben och i Ifö Centers 40 000 m2 stora fabrikslokaler där vi i projektet skapar en stor utställning med samtliga medverkande som uppträder live i samklang med det inspelade materialet. Lägg märke till att begreppet föreställning är utvidgat och att operan inte är en “traditionell” scenföreställning även om vi inte utesluter det i en framtida version.